Sockerkaka?

Idag fick jag någon slags polentakaka till lunch, med bönsallad, men den var gömd ute i köket så om man bara gick förbi matbuffén så såg det ut som att polentan var det enda vegetarianerna skulle få. Hörde en elev fråga "Vad är det där? Sockerkaka?!" Hahaha, det kanske vore nåt. Sockerkaka till lunch. Är ju i alla fall vegetariskt.

Slutspurten

På jobbet alltså. Är här. Visserligen var det påsklov typ nyss, men med 7 veckor kvar till skolavslutningen, vackert vårväder och skoltrötta elever (och lärare) är inte motivationen på topp. De här veckorna varje år är det segaste jag vet. Alla, lärare som elever, är riktigt trötta och stressade. Synd att det ska sammanfalla med den bästa årstiden på hela året. Våren. Jag tröstar mig med chokladpudding och mjölk. Och tänker att det KOMMER ju också att bli sorgligt att säga hejdå till mina nior.

Man blir ju upprörd

Idag fick jag en smärre chock när jag kom in i arbetsrummet på morgonen. Över helgen hade alla körsbärsträd ute på innergården huggits ned. De var stora och säkert hur gamla som helst. På våren med fantastiskt vackra körsbärsblommor, på hösten med färgsprakande löv och på vintern kunde snön gnistra på grenarna utanför våra fönster tre våningar upp. DESSUTOM hade en duva byggt bo precis utanför vårt arbetsrum (i trädet alltså) och i fredags såg vi ungarna för första gången. Nu är de borta. Mina kollegor, som kanske tycker att jag överreagerar något, försöker intala mig att man säkert tog bort fågeln och ungarna till något tryggt ställe där de nu lever och frodas. Säkert. Påskharen finns nog den också.

Vi kan ha ett spöke

Ena katten stirrar vildsint mot fönstret, reser ragg, morrar och backar ut ur vardagsrummet. Vi kan inte se något som verkar vara värt denna reaktion, men katten fortsätter i alla fall och går och gömmer sig under sängen. Den andra katten är kolugn. Inte spökrädd?

Den första cykelturen

Vid strålande vårväder finns traditioner som måste upprätthållas: en cykeltur till Djurgården och Rosendals trädgård (bästa kanelbullarna i stan!). Efter en tripp in i cykelförrådet visade det sig att min cykels broms verkade stendöd. Orginalet i cykelaffären uppåt gatan fixade detta på 30 sekunder och ville bara ha en kram som tack (!). Denna försening innebar att butiken på hörnet hann öppna och nygjorda mackor med mozzarella, tomat och pesto kunde inhandlas. Så bar det av! Våren har nu bevisligen kommit även till Stockholm!

Happy Day

Dessutom är det fredag, sommarväder och jag har haft två bra dagar på jobbet med mysiga elever, bra stämning och sockerstinn eftermiddagsfika. :)

Snart är det sommar, sol, koskit i hagen... och Pride

Årets tema är "hetero," eller mer bestämt hur samhällets heteronormativitet påverkar vardagen för homo-, bisexuella och transpersoner. Låter bra tycker jag. Att normen, den oskrivna regeln, är att alla är/ska vara hetero sitter så djupt att till och med jag sällan tänker på hur ofta jag egentligen gör något som jag inte skulle göra om jag var hetero. Som till exempel att jag och K inte håller varandra i handen i alla sammanhang som vi kanske skulle ha gjort om vi var kille/tjej istället. Eller att vi väldigt sällan pussas offentligt. Visst gör inte alla heteropar det heller, men vi gör det ju inte JUST FÖR att vi inte orkar med att folk stirrar. På så vis bidrar jag ju själv till att förstärka heteronormen istället för tvärtom. Så får folk fortsätta att tro att de flesta människor är nog hetero i alla fall. Skitdumt. Det är därför det är så viktigt att vara öppen tror jag, men inte alltid så lätt. Tja, jag kanske inte pussas på stan men de flesta av eleverna på jobbet vet ju i alla fall att jag inte är hetero och det är nog bra ändå.

En katt badar inte gärna...

Men vakar ihärdigt, och lite surt, när denna märkliga aktivitet försigår. Säkrast det.

Koncentration

När man har tankarna konstant koncentrerade på en viss sak är det väldigt svårt att koncentrera sig på något annat. Då blir jag väldigt mycket mer disträ än jag annars är. Idag sa en elev till mig att "X är mer förvirrad än du" varpå jag säger "VA? Är X mer förvirrad än JAG?" och då tänkte eleven till förstås och säger "Neeeej, ingen är lika förvirrad som du, H." Tack, jag vet. Egentligen kan jag kanske inte ens skylla på att jag har tankarna på annat håll, för jag är ofta förvirrad och glömmer saker. Jag gillar mitt jobb och eleverna, men att hålla en massa information i huvudet är svårt.

Kroppsarbete

Är inget jag brukar ägna mig åt, men det har jag gjort på husets vårstädning idag redan kl 11, trots fint födelsedagskalas igår kväll. :-) Så nu har jag ont i ryggen och armarna eftersom jag envisades med att vara macho och göra allt som var tungt.

Fredagsnöje

Den ser kanske inte så mycket ut för världen den där latten, men det är troligt att det är Södermalms, eller kanske Sveriges, bästa latte. Den finns på hörnet i mitt hus och har gjort att allt annat kaffe smakar illa.

Hur länge höll det i sig?

Piggheten alltså. En dag? Jag är i alla fall tillbaka i mitt oalerta skick på morgonmötena. Jag är dessutom precis lika glömsk och förvirrad som vanligt. När en kollega idag lånade mina nycklar glömde jag förstås bort det genast och undrade en stund senare om eleverna hade busat och tagit dem. Eftersom några var på fnisshumör och andra allmänt roade av sin förvirrade fröken blev stämningen liksom sådan att jag fortsatte att tro att de kanske hade gömt undan nycklarna för mig. Tills jag fick syn på kollegan genom glasfönstret och insåg var de egentligen hade tagit vägen... DÅ passar dessutom en av eleverna på att säga "var inte X här inne och lånade dina nycklar för en stund sedan?" Fröken med guldfiskminne och elever som inte är till så stor hjälp... :)

På TV nyss - Hitta hem

Hitta hem är tillbaka på TV 4. K och jag sitter och bölar i kapp till de små katterna och hundarna som får nya hem. Vinjetten till programmet är helt oslagbart smörig. Youtube-klippet är helt orelaterat men roligt ändå.

Det är alltså så här det känns...

...att vara pigg på jobbet. Helt ny känsla, jag borde vara ledig oftare! Plötsligt kan jag koncentrera mig på morgonmötet, vara tålmodig och ganska snäll hela dagen samt få fler saker gjorda på eftermiddagen. Hur länge kan detta tänkas hålla i sig, tro?

Alla lov måste ta slut någon gång

Mitt tog slut redan här på tåget. Medan K har kollat på serier på youtube har jag sakta arbetat mig igenom min gigantiska rättningshög. Orättvist, ja.

"En del katter är dödare än andra katter"

De mumifierade alltså, i Egypten. Forntidshistoria enligt syskonbarnet.

Inte lätt att vara elefant - och gay - i Polen

Seriöst, vart är Polen på väg? Stackars elefanten Ninio är inte ens könsmogen, men orsakar redan debatt för att han är ointresserad av honor.... "Vi betalade inte 75 miljoner för en homosexuell elefant" sa tydligen den polske politiker som hjälpt till att finansiera. Jobbigt att vara gay elefant i Polen, ännu jobbigare att vara gay människa då.

Den obligatoriska smulpajen

När man är på landet måste man baka smulpaj, så är det bara. Däremot tänkte vi inte på det igår när vi handlade så det fick bli sprutgrädde istället för vaniljsås för mig och glass för K. Jag är konstig och gillar inte glass så mycket som de flesta andra.

SÅ ska det låta!

Efter mycket tjat och en massiv övertalningskampanj gick K med på att se på Så ska det låta. Sen satt hon där och sjöng i mitt öra och skrattade högt åt Petter Settman. Molly såg så liten och söt ut att man ville nypa henne i kinderna och klappa henne på huvudet och den där Ola är numera min idol: mjukisbyxor i TV, det är coolt det!

A Room with a View

och kanske det bästa godiset i hela världen. Detta från en som inte ens är så förtjust i godis. Kan det bli bättre? Möjligen skulle jag kunna bli bättre på att slappa. Lat, ja, som att inte göra sådant som borde göras. Men slappa som i att inte göra någonting alls kan jag bli bättre på. Det kommer om några dagar, vänta bara.

Handpisket flödeskum...

...kan man få på ett café nära oss. Förutom att jag undrar vad som gör det extra bra med handvispad grädde så låter det roligt. Det gör en massa andra ord också. Som pillede rejer, bolle och röverköb. Och så kan man åka till Ballerup. Hihi.

Coffee in Copenhagen

En sådan här har jag lärt mig använda och nu är jag kär! Gott kaffe (när man häller i rätt mängd!!) lagom till en person. Däremot var jag ytterst skeptisk till hur den fungerade:

K (lite osäker): du heller vatten i den undre delen och sen kaffe i den här och sen trycks allt upp i den övre delen.

Jag (bestämt): VA? Nääää, det går ju inte, det där är ju bara hokus pokus. Det ligger nog bara och kokar ihop sig där nere och så får man hälla ut det sen.

K: Jooo, men jag har för mig att det är så den fungerar.

Jag (en stund senare): det händer ju ingenting. Du har fel, det kommer inte alls upp nåt kaffe här.

Jag (ännu en liten stund senare): men guuud, vad händer!!!

K: Där ser du, nu kommer ju kaffet upp ju.

Jag: Det var verkligen hokus pokus på riktigt.

Våren har kommit lite längre i Danmark

Det är mysigt, speciellt som dragkedjan i min jacka har gått sönder så jag kan inte stänga den längre. Blir det regn och rusk och kallt är jag körd, än så länge är jag inte det.

För övrigt så har jag fått ännu fler belägg för min tes att alla såna där unga-med-pärmar-i-händerna,-"hej, gå med i Amnesty, Greenpeace och Rädda Barnen"-människor alltid kommer fram till mig och K när vi håller varandra i handen. De kan väja förbi andra människor för att komma fram till just oss. Ofelbart, varenda gång, både hemma och här. Idag hände det två gånger på kort tid. Det kan inte vara en slump, troligen tänker de något i stil med "aha, två flator, de är samhällsengegerade och hyser empati för andra utsatta grupper i samhället." Är ju oftast sant också. Tillhör man en minoritet eller utsatt grupp är det kanske lättare att känna med en annan. Vi brukar säga att vi är med redan, vilket är sant för en av organisationerna och nästan sant med de andra för vi skulle kunna tänka oss att vara med, men vill inte bli värvade på stan.

Med Red Label i Köpenhamn

Jag kan vara världens sämsta packare. Packar alltid lite för sent, tar fram väskan lite för sent och packade upp lite för slarvigt sist jag reste. På så vis får jag alltid med mig något oväntat. Speciellt i lilla väskan som får agera som allt möjligt mellan resorna. Sist fick jag med mig luciaglitter. Den här gången hittade jag en liten flaska Red Label Whisky som jag av "misstag" fått med mig från New York-flyget. Den dricker jag nu, framme i Köpenhamn (med fungerande mobilt bredband!), för att försöka bota min onda hals. Det fungerar inte. Ska köpa Coca cola imorgon istället. Jag dricker aldrig coca cola, men det är världens bästa medicin. Tar död på allt i sin väg.

Gammal, äldre, äldst

Fasen! Fick just ett sms från en kompis "jag blir sen, ska vi säga 20 över istället." Aaahh!! Jag har glömt! Det var min idé och nu sitter jag med hårfärg i håret och måste vänta tills den har suttit i tillräckligt länge så att jag kan tvätta ur den. Kan ju inte inleda påskveckan med gråa hår! Jag brukar aldrig vara sen och jag brukar aldrig glömma bort. Måste börja bli gammal på riktigt, inte bara i håret.

Bambi goes fangs

"Åh vad söt!" Utbrast jag på pendeltåget när jag såg bilden på ett rådjur med huggtänder. Till mitt försvar ska sägas att det var en annan bild i pappersupplagan av metro i fredags där man såg djuret i profil och inte helt i närbild. Snabbt insåg jag dock mitt misstag och läste artikeln om detta gullfjun som tydligen blir allt mer vanligt i England. Snart simmar den säkert hit och livar upp den svenska faunan.

Huvaligen

Vad jag behöver vila och miljöombyte. Snart får jag åka hit. Gissa platsen den som kan.

Tydligen

Kan man få träningsvärk i magen av att hosta. Det har jag och nu hoppas jag på snygga rutor också. Undrar hur länge hostan måste hålla i sig för att man ska börja skönja dem? Om det inte vore för att det är påsklov nästa vecka så skulle hostan nog kunna sitta i bra länge. På jobbet när man ska låtsas vara frisk och skrika på elever och ha sig så går den liksom inte över. Ok då, jag skriker inte så ofta på elever, men prata måste jag ju göra dagarna i ända, och höjer rösten gör jag ju ständigt, men nu kommer alltså påsklovet då jag dessutom ska vara rätt mycket ledig och får vila rösten och hela mig. Det blir nog inga rutor. Attans.

Äntligen!

Idag blev det klart. Sverige har numera en könsneutral äktenskapslag, vilket ju betyder att två personer som älskar varandra kan gifta sig, vare sig de råkar vara av samma kön eller inte. Däremot ogillar jag ordet homoäktenskap som de använder i artikeln. Äktenskap är väl äktenskap liksom. Eller ska vi också säga att en man och en kvinna ingår heteroäktenskap? Hur som helst, från och med den 1 maj i år är alltså jag och min fru jämställda med alla där ute som ingått "heteroäktenskap," vi behöver inte längre säga att vi har "ingått partnerskap." Inte för att vi någonsin har sagt att vi har gjort det - vi har förstås sagt att vi har gift oss, det är ju liksom det vi har gjort, enligt oss, MEN från och med den första maj slipper vi få följande frågor:

"Jag har hört att ni tänker ingå partnerskap" (välmenande, politiskt korrekt släkting)

"Är ni registrerade?" (läkare, jag blev själv helt förvirrad och undrade om det var menat att vi skulle registrera oss i något medicinskt register)

"Vad heter din... eehhh... partner?" (alla möjliga)

"Vad är partner?" (äldsta syskonbarnet till sin farmor mitt under vigseln i stadshuset, det hörs t.o.m. på bröllopsvideon, stackarn hade ju fått höra att hennes fasters flickvän/sambo nu skulle bli fru)

MEN, nu är det snart över! Fast tydligen måste vi anmäla om vi vill att vårt partnerskap ska övergå till äktenskap ELLER genomgå en ny vigsel! Hmm..... kanske kunde va nåt?

Det bästa av allt är att det inte ens är ett aprilskämt! Undrar om de skojade till det i riksdagen idag? Göran Hägglund kanske talade sig varm FÖR en könsneutral äktenskapslag för att sedan tillägga: april, april, era dumma sillar!