Ja, här går det villt till på nyår vill jag lova

Om någon skulle ha råkat se in genom vårt vardagsrumsfönster för en stund sen så skulle de ha sett resterna av vår nyårsmiddag bestående av alla våra älsklingssmårätter (inte så illa pinkat av två nyblivna mammor) men framför allt ett vilt party-for-two (and a half) i form av två fantastiskt tjusigt klädda kvinnor i bästa nyårsstasserna (mjukisbyxor och en säkert-nedspydd-tröja) stuffandes i bästa 70-talsstil, en bebis i sjal djup sovandes och en något brydd katt iaktagandes på lite tryggt avstånd bakom babysittern. Nyår 2010 får vi allt ta det lite lugnare och mindre glamouröst. Gott nytt år!!

PS. Notera att i alla fall Liten är festklädd i kusin-ärvd dress

Idag:

Nästsista dagen på ett decennium. Till kommande decennium önskar jag mig fred på jorden, att klimathotet avvärjs och mänskliga rättigheter till alla. Inga små krav alltså... haha.

Framsteg?

Se så nära Liten lillkatten vågar sig (strunta nu i hennes misstänksamma blick). Ibland är hon till och med kvar i rummet när Liten börjar skrika.

Sverige - landet Kafka?

Att få barn innebär tydligen inte bara kontakter med försäkringskassan utan också en inblick i kontrollstaten Sverige. Min son kan inte få mitt efternamn som mellannamn för han är helt enkelt inte min son i lagens ögon. Dessutom måste faderskapet utredas och hans konception bevisas. För säkerhets skull måste man fråga min fru om hon hade sex med någon eller några män under den aktuella tidsperioden. Sedan ska en nämnd besluta om att man nog borde lägga ned den där faderskapsutredningen. Som grädde på moset måste jag sedan adoptera Liten. I den ansökan ska jag förklara VARFÖR jag vill adoptera Liten. När folket sen väl har förstått varför jag i herrans namn nu tvunget vill adoptera det där barnet så måste jag och K utredas och kollas upp. Bäst att man hör efter om vi har god ekonomi, om våra föräldrar accepterar Liten och sättet han blev till på samt när vi kom på att vi gillade tjejer, om det var jobbigt att komma ut, om vi har varit tillsammans med killar och, slutligen, om vi har försökt skaffa barn med män förut.

Genetik schmenetik

"Han har ditt hår, K, och Hs ögon"

Syskonbarnet är härligt befriad från kunskaper om genetik. Tänk om alla var som hon. Det vore mysigt.

Mötet

Julen firades med morföräldrar, god mat och snö, men också med katterna som varit utackorderade sen Litens födelse. Katterna är paniskt rädda för barn i alla storlekar, men lillkatten nosade försiktigt på Liten och höll sig sen i närheten. Tills skriken satte igång vill säga. Storkatten däremot verkade nervös och höll sig undan. Lillkatten är nu hemma och verkar på något vis fatta att just det här barnet hör till familjen. Hon springer visserligen iväg när han skriker men ligger inte och skakar av skräck under sängen hela tiden som hon hittills har gjort när vi har besök av bebisar och barn. Hon har till och med sovit i vår säng när Liten också låg där och sov. Värsta modiga katten.

I'm Dreaming of A White Christmas

Och så blev det äntligen en vit jul även i Stockholm. Kan inte minnas när vi hade en senast. God jul allihopa!

Dan' före dopparedan'

Julafton är snart här och jag är inte redo. Klapparna är inte inslagna och vissa inte ens inköpta och julpyntet är inte på plats. Har liksom haft annat att tänka på. Vi gjorde något slags försök till julstädning i morse vilket mest slutade med att jag hade sönder dammsugaren. Nåja, årets bästa julklapp är i alla fall redan här och nu, många timmar och en liten julafton hos stolta morföräldrar senare, är nog julstämningen på plats. Liten var måttligt intresserad av det där med klappar och gran och sov sött genom klapputdelningen.

"Alla komediserier är så mycket roligare nu när man är trött hela tiden"

Sömnbrist har en del oväntade fördelar.

Yes!!!

Skolavslutning och jullov! Äntligen är jag föräldraledig på riktigt. Eller ok då, jag måste in och städa skrivbordet och fixa några saker hemifrån, men det går snabbt och kan göras precis när jag vill och har lust. Hade jag fött Liten hade jag INTE kommit in till jobbet de här veckorna. Då hade det fått lösa sig på något vis, även om det är svårt att bara dra så där mitt i betygssättningstider när man är lärare.

Liten goes retro

Om man trotsar snöovädret...

Om man tar en sväng runt kvarteret har man sedan förtjänat varm choklad och vispgrädde (om man orkar göra den och har grädde hemma, alltså inte) eller kaffe och lussebulle (varje gång vi äter en tackar vi vår lyckliga stjärna att vi hann baka innan bebisen kom). Därefter tittar man ut på det här:

Bortskämd

Jag och K blir riktigt bortskämda av mina föräldrar som kommer med matlådor för att vi ska kunna ägna oss helt åt Liten den första tiden och slippa laga en massa mat. Idag kom mamma dessutom med hemlagad tryffel. Svullandet fortsätter med andra ord.

"Nu kan vi lika gärna svulla fram till jul"

Man skulle ju kunna tänka sig att en bebis innebär fullt upp 24/7, men det innebär också en massa pauser när Liten sover i famnen och en av oss är ganska låst. Då kan man ju liksom inte göra så mycket annat än att fika, fika, fika och äta snacks. Och det är ju ändå snart jul. Följaktligen kommer K, som plötsligt behöver äta mycket mer än förut, vara smal som en sticka när det nya året tar sin början och jag kommer att se ut som en köttbulle. En vegobulle då, om jag får be.

Lika som bär? del 2

Lika som bär?

För trött för att skriva.... då får Liten prata istället

Snöstorm och takeaway latte - inte en bra kombination

Bilden togs vid lunch, sen var vi tvungna att gå ut, till BVC för att väga Liten, och då tog vädret förstås mer snöstormskaraktär. Efter vägningen passade Liten på att kissa på min höstjacka, det var ju liksom dags att ta fram vinterjackan... K och jag envisades sedan med att köpa varsin latte och gå i snörusket och försökte tycka det var lika mysigt som häromdagen. Det var det inte.

Ja se det snöar, ja se det snöar...

Snö! Värsta vintern har kommit bara sådär utan att jag märkte det. Jag som halkade iväg till jobbet i gympaskor och höstjacka. Att vara på jobbet igen kändes nästan lika surrealistiskt som att ha fått barn. Det var också där jag kände hur trött jag egentligen är. Nåja, föräldraledighetsbubblan blir trevligare om jag får avsluta jobbet, lämna över och sätta betyg. Men kul är det inte. Jo, träffa elever och kollegor är ju lite trevligt.

Lucia- och 1-veckasfirande

Liten är en vecka gammal. För en vecka sedan förändrades våra liv totalt. Vår lägenhet är i alla fall ett inferno av bebisfiltar, amningsattiraljer, bebiskläder, barnvagn och allehanda grejer vi inte hinner plocka undan och våra hjärtan är fulla av kärlek och typiska förstagångsföräldranojjor. Dygnet då liten föddes var något hysteriskt och som tur är ryckte morföräldrarna in och städade medan vi var på BB. Annars hade det varit ett inferno på riktigt här:

lördag 5e december
9:oo frukost
10:00 handlar ingredienser till lussebak
11:00 bakar lussebullar
13:24 lussebullarna klara, äter lussebullar och dricker kaffe
13:40 går iväg till släktkalas
14:10 anländer till släktkalas
16:30 lämnar släktkalaset med två av syskonbarnen, 3 år respektive 9 månader
17:00 fullt ös med lek, hälften av innehållet ur leklådan dras fram, och vakt av bebisen så att den inte skadar sig i vårt inte-särskilt-barnanpassade-hem
18:30 middag, massor av pasta på golvet och kladd på golvet
19:00 Sätter på Wall-E och äter popcorn
19:30 Nattning av bebisen inleds, K kollar på Wall-E med 3-åringen
20:10 Bebis somnar
21:00 Föräldrarna anländer och hämtar barnen, vi sitter i soffan, utmattade och stirrar på TVn
22:20 vi går och lägger oss, pratar om dagen, känner på magen hur liten rör sig en massa
22:30 ett ljudligt "knäpp" hörs - vattnet går
22:31 ringer förlossningen, rusar runt och slänger i saker i väskan som inte är helt färdigpackad, katterna springer skärrat fram och tillbaka
22: 59 ringer taxi
23:02 ringer föräldrar och säkerställer katternas vel och vä de närmaste dagarna
23:16 framme på Danderyds sjukhus
00:30 K öppen 6-7 cm
02:10 K öppen 10 cm
06:10 K börjar att på allvar försöka få ut liten
06:45 Liten föds och gallskriker
07:00 K rullas in på operation för att sys
07:00 Jag ensam med liten och försöker värma honom
11:15 K kommer äntligen upp till oss på BB från uppvaket

Om att lära sig skriva på datorn med bara en hand

K: kunde du skriva på datorn när du hade lillen i famnen?
Jag: Jaaa...
K: Hur fick du stora bokstäver?
Jag: Va? (fattar till slut och förklarar)
En stund senare:
K: Hur ska jag skriva utropstecken?
Jag: SHIFT-tangenten med typ tummen och ett annat finger på utropstecknet. De ligger ju nära varandra ju.
K: (kisar mot tangentbordet) aha... ja där.

Första promenaden avklarad

Vi firade genom att avsluta på butiken-på-hörnet och köpa latte. Ägaren gratulerade och gav oss choklad.

Jäkligt snygga byxor har jag också.

Glad försenad andra advent

Det blev inte riktigt av att vi firade andra advent i söndags. Vi upptäckte det andra ljuset idag, alldeles otänt. Det har vi rått bot på nu. Plus lite firande med choklad och chips. Chips och dipp var intressant nog också det jag åt en timme innan allt brakade lös i lördags kväll. Den enda lugna stunden på ett i övrigt hysteriskt dygn. Nu ska jag gå och lägga mig.

The Night Shift

K och jag har för tillfället delat upp nätterna i två pass så att den andra ska få sova. Mycket romantiskt med skilda sovrum, men skönt att i alla fall få 6 timmars sömn. Om man inte väcks av grannbebisen istället förstås. Nu kan vi i alla fall äntligen ge igen lite... hihi. För vår bebis skriker HÖGT, liten som han är.

Hemma igen:

Hmm... det är svårt att komma på bloggämnen när man har varit instängd på en BB-avdelning i 3 dygn och dessutom är helt förhäxad av orsaken till vistelsen. Nåja, förr eller senare lär jag väl blogga även om annat än detta lilla underverk.

I bubblan på avdelning 16

Först visste vi inte hur vi skulle stå ut här i flera dygn, men tydligen kan man vänja sig vid att isolerad från omvärlden pyssla om sitt lilla knyte, slippa diska, städa och laga mat samt att vid minsta oro över knytets väl och ve kunna ringa på en klocka så kommer snälla barnmorskor och undersköterskor in och pratar med mjuka röster.

Att blogga med ena handen och ha en bebis på andra armen är inte så lätt, men det går.

Oj då

Han kom visst nu. Närmare bestämt på Tomtens dag, 6 december, 6:45. Osäkert om lillen hade bråttom ut för att fira andra advent, lucia och jul eller om K fick nog och kickade ut honom. Kommen är han i alla fall, 3 1/2 veckor för tidigt och yttepytte liten på 2700 g och 47 cm över havet. Som ni ser är han den sötaste av de sötaste. Till och med sötare än min 18 gullungar på jobbet. ;)

Lusselelle, lusselelle

Lussebullarna enligt Ks familjerecept äro bakade. Med 7 paket saffran.

Jäkligt välbehållen...

Fick klart för mig idag att alla på jobbet nog inte har stenkoll på att jag ska bli förälder, alternativt HUR detta går till. Så här kan det ha gått till på ett möte på mitt jobb häromdagen (jag var själv inte med...)

Kollega 1: Ja, det är ju hög tid att tänka på en vikarie åt H. Det är ju dags snart.
Kollega 2: Jag måste säga att H har hållit sig väldigt liten och smal. Det syns ju inte på henne...
Övriga kollegor: (frustar av skratt misstänker jag) Eeehhh, men alltså, H är inte gravid. Hennes fru är det...

Däremot glömde jag att fråga hur kollegan ifråga reagerade när hon fick vet hur det hela låg till.

Ah the bliss....

När huvudvärken släppte. Vad är det här för skräpinfektion egentligen? Usch. Jag känner mig som en urvriden disktrasa ungefär.

Nu: Twilight eller inte Twilight? Jag har nästan lovat en av mina elever att jag ska läsa den. Men jag är skeptisk, trots att jag i allmänhet gillar typ Buffy, Harry Potter och Sagan om ringen och sånt.

Lucköppningen är här

Erkänn, december är ju lite fest mest hela tiden. Ljus, mys, musik, pepparkakor och julbord. Och lucköppningen som räknar ned till julafton. Möjligen ska det vara en chokladkalender för att VARJE dag verkligen ska bli en fest.

Varför väljer ni inte ett fint namn, som Erik?

Förutom frågan "blir du pappa eller mamma" (samt svaret "pappa" efter frågan "vad tycker ni?") så fick jag, av mina elever idag, också ett antal namnförslag till bebisen eftersom vårt tilltänkta namn till den visst inte passade i smaken:

"VA?"
"Är det ens ett namn?? Det låter som en del av en maskin!"
"Men H, om ni nu ska ha ett namn på E, varför väljer ni inte ett fint namn, som Erik?"
"Ok, ok, bara ni inte döper den till Bodil, lova det!"

Övriga förslag: Gandalf, Rudolf, Heffaklumpen, Nalle Puh, Bamse.

Förutom att de förolämpade mitt kommande barns namn så är de de gulligaste 12-åringarna i stada.