Mötet

Julen firades med morföräldrar, god mat och snö, men också med katterna som varit utackorderade sen Litens födelse. Katterna är paniskt rädda för barn i alla storlekar, men lillkatten nosade försiktigt på Liten och höll sig sen i närheten. Tills skriken satte igång vill säga. Storkatten däremot verkade nervös och höll sig undan. Lillkatten är nu hemma och verkar på något vis fatta att just det här barnet hör till familjen. Hon springer visserligen iväg när han skriker men ligger inte och skakar av skräck under sängen hela tiden som hon hittills har gjort när vi har besök av bebisar och barn. Hon har till och med sovit i vår säng när Liten också låg där och sov. Värsta modiga katten.