söndag 24 maj 2009
Livet är underbart
Den här filmen såg vi igår. När jag såg den första gången för ett antal år sen grät jag först på slutet. Den här gången började jag när pojken introducerades sådär halvvägs ungefär och fortsatte till slutet. Den är bra i alla fall, även om det är uppenbart att man blir blödigare med åren.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar