Litens ordförråd är som sagt ganska litet än så länge, men idag dök det upp ännu ett tydligt ord: "fis." Uttalat i triumf efter sin egen fis, naturligtvis. Vad har han fått detta ifrån? Ingen aning... Bra att han bygger upp sitt ordförråd inför dagisstarten i augusti.
Alvars ordförråd är också begränsat. Nej, mamma och tacktack är väl det som sitter där det ska. Den senaste veckan har han börjat gapa 'pappa' rakt ut i luften också, gärna när vi är ute bland folk och jag bara väntar på att någon ska kommentera ngt i stil med 'nämen, väntar du på pappa?' .. varpå jag då kommer få berätta att den stackars kraken kommer få skrika sig hes efter en pappa, det lär inte komma någon ändå :/
Det Hilles brorson kunde inför sin dagisstart var ordet SKÅL! med eftertryck och tillhörande gest (både med och utan glas). För att inte Alvar ska vara så primitiv inför sin dagisstart så håller min syster på att lära honom viktiga ord som 'könsmaktsordning'. Går väl si så där. Och mina kollegor har försökt lära bygga in buggar i systemet genom att peka på en lampa och säga anka etc..
Här har A äntligen lärt sig säga mamma istället för bara mam vilket varit ordet innan. Men när han numera kan det inser vi att det används med besvärad röst vid två olika tillfällen. Dels när han har slagit sig och vill ha tröst och dels när han inte får som han vill! Håller med om att det är en intensiv tid för barnen nu, det är som att all inlagrad information nu börjar falla på plats, det är så roligt med 1½-åringar!
D säger också "pappa". Det betyder "knapp", men folk hajar ju till. Eftersom båda mammorna och ena mormorn gärna har skjortor och pikétröjor och så så händer det ofta att ungen pekar på någon av oss och säger just "pappa".
"Könsmaktsordning" har jag inte gett mig på en, men vi har tragglat lite "diskursanalys" och sånt. Det går inte så bra än...
Men jag håller med - det är grymt roligt med 1,5-åringar!
Cia: Skål låter som ett utmärkt ord att börja dagiskarriären med. ;) Liten säger ju inte mamma än, så pappa säger han inte heller. Alvar kanske kan lära honom när vi kommer ner om några veckor...
Presens och kronärtskocka: Ja, 1 1/2-åringar är helt klart roliga! (och kanske också lite jobbiga ibland...).
Himla kul det där med att pappa är knapp! :)
Liten säger MA MA, men bara när det är någon grej (oftast en boll) som har hamnat någonstans där han inte kommer åt den.
5 kommentarer:
Alvars ordförråd är också begränsat. Nej, mamma och tacktack är väl det som sitter där det ska. Den senaste veckan har han börjat gapa 'pappa' rakt ut i luften också, gärna när vi är ute bland folk och jag bara väntar på att någon ska kommentera ngt i stil med 'nämen, väntar du på pappa?' .. varpå jag då kommer få berätta att den stackars kraken kommer få skrika sig hes efter en pappa, det lär inte komma någon ändå :/
Det Hilles brorson kunde inför sin dagisstart var ordet SKÅL! med eftertryck och tillhörande gest (både med och utan glas). För att inte Alvar ska vara så primitiv inför sin dagisstart så håller min syster på att lära honom viktiga ord som 'könsmaktsordning'. Går väl si så där. Och mina kollegor har försökt lära bygga in buggar i systemet genom att peka på en lampa och säga anka etc..
Här har A äntligen lärt sig säga mamma istället för bara mam vilket varit ordet innan. Men när han numera kan det inser vi att det används med besvärad röst vid två olika tillfällen. Dels när han har slagit sig och vill ha tröst och dels när han inte får som han vill! Håller med om att det är en intensiv tid för barnen nu, det är som att all inlagrad information nu börjar falla på plats, det är så roligt med 1½-åringar!
D säger också "pappa". Det betyder "knapp", men folk hajar ju till. Eftersom båda mammorna och ena mormorn gärna har skjortor och pikétröjor och så så händer det ofta att ungen pekar på någon av oss och säger just "pappa".
"Könsmaktsordning" har jag inte gett mig på en, men vi har tragglat lite "diskursanalys" och sånt. Det går inte så bra än...
Men jag håller med - det är grymt roligt med 1,5-åringar!
Cia: Skål låter som ett utmärkt ord att börja dagiskarriären med. ;) Liten säger ju inte mamma än, så pappa säger han inte heller. Alvar kanske kan lära honom när vi kommer ner om några veckor...
Presens och kronärtskocka: Ja, 1 1/2-åringar är helt klart roliga! (och kanske också lite jobbiga ibland...).
Himla kul det där med att pappa är knapp! :)
Liten säger MA MA, men bara när det är någon grej (oftast en boll) som har hamnat någonstans där han inte kommer åt den.
Skicka en kommentar