Jag känner stor vördnad inför alla ensamstående föräldrar

Att K och jag har det jättebra som kan vara hemma båda två med Liten så länge som vi är visste vi ju, men det är ju inte så att vi har gått runt och känt att vi inte skulle klara av att vara ensamma hemma med honom. Och med jämna mellanrum gör vi ju saker på varsitt håll och en av oss blir då just ensam med Liten. MEN, nu har jag gått och fått ryggskott (några blöjbyten i dålig arbetshöjd och något slags snedlyft senare) och har i nästan 3 dagar knappt kunnat ta hand om min son. Jag kan byta blöja om K lyfter honom till skötbordet, jag kan vyssja honom om han gråter på natten (som han just lägligt har börjat med), men kommer inte upp ur sängen med honom i famnen... Jag klarar inte alla lyft av bebis upp och ned från golvet och kan absolut inte bära honom i bärselen som råkar vara det enda stället han somnar på. Hur fasen gör man om man är ensam?