"Har de några andra barnbarn?"
"Eeeh, ja de har ju Liten"
Dagens samtal med en kollega apropå att jag är gravid. Som att mina föräldrar först nu (eller i juni då) blir morföräldrar. Det är ju inte så att kollegan annars brukar glömma bort Liten och fråga mig hur han mår. Hade jag haft mer tid just då och inte stått mitt i korridoren bland eleverna på jobbet hade jag frågat hur hon tänkte, för ingen kunde vara mer älskad än Liten. Av mina föräldrar. Så pass att de är måttligt intresserade av magen och mer intresserade av att de ska vakta Liten när det är dags för BB.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Å, vilken kommentar. Det gör allt lite ont i en när folk inte fattar att mitt barn även är mina föräldrars barnbarn. Barnet är ju mitt barn och då blir det också mina föräldrars barnbarn. (Även om jag vet att det tyvärr finns föräldrar som inte ser det så...) Lycka att få passa Liten!
Ser vården er dig som förstagångsföderska förresten? Har funderat på det...
Usch vilken ledsam kommentar. Att det ska vara så svårt för folk att ta till sig att våra barn är våra, oavsett vem som fött dem...
Precis lika korkat som när folk ifrågasätter när Martin benämner mina barn som våra. Han älskar killarna även om de inte är hans biologiska barn och det gör även hans föräldrar som ser dem som sina barnbarn. Folk är ganska korkade ibland, ganska ofta faktiskt...
Ja tänk att folk ska ha så svårt att fatta! Att det är så svårt att ta in saker man inte själv har upplevt!
Kronärtskocka: Ja, jag räknas nog som förstagångsföderska av vården. Inget vi har pratat direkt om med barnmorskan men jag tror vi följer programmet för förstagångsföderskor.
Har man inte fött barn alls eller det har gått 6 år sedan senaste förlossning så behandlas man som förstagångare. Så var det iaf 1993 när jag ficki min första... 100 år sen och kan alltså ha ändrats :-)
Ja, förstföderska *är* du ju.
Det är inte så att hon menade "har de några andra barnbarn som jag inte har hört talas om - alltså förutom Liten och Magen"? Eller är jag för generös och välvillig nu? ;-)
Det verkar sitta så djupt det där... Människor som verkar ha fattat, som alltid har verkat vara så sjyst inställda, men som plötsligt häver ur sig såna där saker. *suck*
Jag undrar om min mamma har fått höra något.
Tänker att det kanske är det bästa med att inte ha fött första. Man har förhoppningsvis kunnandet och coolheten i att redan vara förälder, men får den extra omsorg och tillsyn som en förstagångsföderska får...
Ja, fött barn förut har jag ju helt klart inte gjort!
Presens: TROR att du är för generös och välvillig... ;) Men, visst, man vet ju inte, det kan ju ha varit så hon menade. Känns bara som att man inte brukar göra så stor affär av att ens föräldrar blir morföräldrar för andra gången...
Kronärtskocka: ja, jag tycker att det är en riktigt bra deal faktiskt. :)
Usch, jag blir inte bara ledsen när jag hör sådant jag blir lite arg oxå! Men det viktigaste av allt är att man själv vet (i hjärtat) att man är mamma eller mormor/morfar och är tydlig med det. Då gör det mindre ont! Jag är uppvuxen som biologiskt barn i en familj som i övrigt bara har adoptivbarn och kämpar ännu med att få folk att fatta att vi är lika mycket syskon som alla andra.. Tror dock att min bargrund gjort mig mer öppen och tolerant, så det finns många fördelar med att inte växa upp i en vanlig Svensson-familj även om man blir ifrågasatt ibland. Ta hand om dig!
Tack Clara! Galet att du ska behöva förklara att ni är lika mycket syskon som alla andra!
Skicka en kommentar