Liten är 2 månader idag, 9 veckor imorgon. Det går så fort säger de. Och det gör det ju. Samtidigt känns det som att vi har varit föräldrar hur länge som helst. Man vänjer sig fort vid lite sömn, kladd i alla former, få eller inga utekvällar och världens sötaste bebis. Fast jag tackar inte nej till den där utekvällen om den skulle dyka upp. Bara jag slipper vara bakis dagen efter så att jag orkar lyssna på samma speldosetruddelutt 129 gånger.
2 kommentarer:
Men nog undrar man vad man gjorde med all ledig tid innan liten kom, eller hur?
Ja, helt klart!
Skicka en kommentar