Lillasyster 9 månader

Lillasyster firade igår att hon nu har varit lika länge utanför magen som inuti (om man orkar tänka efter var hon säkert längre än 9 månader i magen, men vem orkar det?). Hon är fortfarande klängigare än klänigast, men kanske anar vi en lättnad på den fronten. I fredags kunde jag smyga iväg till jobbet och lämna henne med mormor och morfar utan att hon stortjöt (och det gick riktigt bra sen i den dryga timmen det tar innan K hinner hem). Annars är hon oftast glad, drar självständigt runt i lägenheten och lämnar ett kaos efter sig. Precis som sin bror alltså.

"Grävskopa"

hörs plötsligt från den sovande Litens rum.

Lillasyster börjar fatta grejen med utomhus

Det var ju värme och vantfria händer som saknades ju!

"Min Ykke, min lillasyster"

Bloggen peppras med citat från Liten för tillfället, men det är svårt att låta bli. Detta kläckte han ur sig under middagen efter att ha snott en bit paprika från Lillasyster (som i och för sig bara hade tittat förskräckt på den). Sen var han vänlig nog att ge sin lillasyster en vältuggad paprikabit.

"Go natt Ykke, sov så gott"

Liten hjälper till när Lillasyster protesterar mot att bli nattad i famnen samtidigt som Liten nattas i sin säng. I vanliga fall nattas de inte i samma rum, men med mamma K ute på vift blev det som det blev.

Vårtecken

Lillasyster är glad sin nya vårmössa, i alla fall inomhus. Utomhus har hon inte riktigt förstått charmen av att hänga i en sandlåda än. Det enda som är roligt är att gunga.

"Läsa den"

Säger Liten och kommer fram med en pocketversion av Snorres Edda som någon (dvs Lillasyster dragit ur bokhyllan). Böcker som böcker liksom.

Titta Ykke! En biltrailer!

Liten underhåller Lillasyster i baksätet.

Äntligen vår! (och lite syskonsämja)

I gårdagens eftermiddagssol kunde Liten lugnt och fint sitta bredvid sin syster utan att slå henne. Riktigt stolt och kärleksfull såg han ut dessutom första gången de gungade tillsammans. Andra gången var det mycket viktigt att "Ykke oskå gunga."